1 januari

Ett nytt år och ännu ett oskrivet blad att fylla. Jag hoppas att det blir ett år i lyckans tecken. Det måste bli mitt och Johans år. Vi har så mycket att se fram emot och jag hoppas så innerligt att Johans kropp har lyckats kasta de där elaka monstrena så långt bort det bara går. Jag hoppas, så att det värker i hela kroppen, att provresultaten ska vara bra. Jag vill bara att morgondagen ska vara över för då har vi förhoppningsvis fått veta. Samtidigt är det en jättejobbig känsla en oro som ligger och gror därinne.